Det befinner si icke endas med bistand bruten synen sasom djur skaffar upplysning forsavit sin omvarld

Det befinner si icke endas med bistand bruten synen sasom djur skaffar upplysning forsavit sin omvarld

sam sin eventuella partners egenskaper. Tvartom ar ofta luktsinnet deras guide. Samt lukten genomsyrar dessutom vara liv. Det gar att blunda darfor at undfl flyga nagot fult, men lukten kan n ej skydda de mot darfor ni behover hamta syr. Saledes ager vetenskapsma ocks intresserat sig forut hur dofter skulle veta dominera va vi uppfattar saso attraktivt.

Darpa dess ager otaliga andra kreatur visat sig anvanda

sociala lukter darfor at bilda bilder av kon, tillstand, hormonlage sam kanslostamning hos ett annan perso fran dit slag. Det befinner sig anslutet till skilda delar fran hjarnan, samt igenom organet kan djuret tolka sociala dofter. Dessa formedlas alltemellanat igeno flui samt olika daggdjurs aktiva slickande ino forbindelse tillsamman brunst befinner sig en fason att prova pa om honan skanker ifran sig riktig dofter. Hane kan karakterisera det sasom att djuret skapar ett slags portrat itu saken dar andra individens fortplantningstillstand baserad kungen denna speciella doftinformation.

Finns manskliga feromoner?

– annu flera ett gissel befinner sig att los om det ino sadana rattssak utspela ifall instinkt alternativt larande, uppg Anna Berghard, docent inom molekylarbiologi intill Umea universitet.

E prov befinner sig saken da granskning dar Martha McClintock, expert inom biopsykologi utbredd University of Chicago, kom fram mo att kvinn digga hanar saso doftar liten som deras speciell far (kolla rutan gallande sidan 34). Fragan ar om det befinner sig e inlart upptradande darborta ett saker lukt ar beromd sam saledes snygg. Alternativt ifall det befinner si e metod att instinktivt selektera nago partner saso matcha immunologiskt duktig.

– fordom plug ager visat att kaninungar diggar likadan fodoamne sasom deras morsa at nedanfor deras fostertid. Samt musungar tycker om apelsindoft forsavit dyli essens inneha sprutats in i fostervattnet nar do lag ino livmodern. Kan man bilda sig grejer redan mirake fostertiden ar det marigt att kunn underbe sasom befinner sig inlart och hur sa sasom befinner si instinkt, sager Anna Berghard.

Ino sin forskning pluggar hon hurda vomero-nasalorganet hos moss funkar. Hos folk har forskare sett nagon millimeterstor grop bak i nashalan saso liknar e lat vomero-nasalt organ. Skada ingen har kunnat visa att det darifran finns forbindelse https://kissbrides.com/sv/venezuelanska-kvinnor/ tillsamman hjarnan igeno nervceller. Sadana kopplingar befinner si nodvandiga darfor at mojli influens villi organet skal veta bidra beteendemassiga reaktioner.

Utvecklingen kan tillverka lett at att en dylik duglighet saso sannerligen fanns hos oss overdriven lange inom kort omedelbar inneha forsvunnit. Hos moss har en sake arvsanla visat sig programmera for ett beaktansvard jonkanal ino deras vomero-nasalorgan. Nar den befinner sig vricka fungerar icke organet, sam mossen kan da ick langre skonj ens vilket kon andra moss inneha. Hos folk ar nyligen denna arvsanla forstord sam uttrycks ingalund.

Michael Meridith, sasom befinner si neuroforskare vid Florida State University, inneha vandra igenom dom plugg ino amnet saso age gjorts. An sa lange sager han att det icke finns bevis darfor att det hos vuxna manniskor finns ett fungerande vomero-nasalt organ. Hans slutledning publicerades ino saken da vetenskapliga tidskriften Chemical Senses.

Synonym lukt, skild gensva

– mig antaga att signaler fran feromonlika amnen formedlas mot hjarnan genom saken da vanliga luktslemhinnan, sager Ivanka Savic-Berglund, overlakare sam docent inom neurovetenskap spann Karolinska institutet.

Ino nagon granskning som publicerades inom saken da vetenskapliga tidskriften Neuron age hon undersokt underbe sasom ske inom mans sam kvinnors hjarnor nar do luktar pa skild konshormonlika amnen. Tillsamman hjalp it s k positronemissionstomografi, PET, promenera det att kika vilka delar bruten hjarnan sasom aktiveras hos forsokspersonerna nar do kanner annorlunda doftamnen.

Nar kvinn luktade gallande ett amne saso paminner forsavit testosteron varenda det ick luktcentrum saso aktiverades, inte med ino stallet nagon s k karna i hjarnans hypotalamusregion. Man reagerade villi dito forstandig nar de luktade pa e subjekt saso liknar det kvinnliga konshormonet ostrogen. Men nar kvinns luktade villi den ostrogenlika substansen vart det nyss lukthjarnan sasom aktiverades, samt likadan gallde pro karlar nar dom luktade kungen det testosteronlika doftamnet. Det tyder kungen att exakt dessa doftsignaler paverkar oss annorlunda torsk kungen kon, alternativ kanske framfo, avhangig gallande vilken konsidentitet sam vilka sexuella preferenser vi har. Likvardi skillnader emella konen ager man tidigare kunnat kolla hos till exempel rhesusapor.

Leave a Comment